Studien är en del av ett större forskningspaket där Plant, Sveafastigheter, IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers medverkar. Resultatet i andra delen kommer från en metodutveckling, som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort, av beräkningsmodellen ReCiPe.
Tre frågor till Fredrik Dahlgren, hållbarhetschef på Plant
Har ni på Plant fått några reaktioner på första delen av Trä vs betong?
Ja, absolut! Det har varit ett stort intresse från företag att beräkna förlust av biologisk mångfald och vi har börjat sådana beräkningar i vår mjukvara tillsammans med några av våra kunder. Vi har väntat med spänning inför släppet av del två som kompletterar första delen med flera viktiga insikter. Vi har också märkt ett intresse från lokala hållbarhetsinitiativ och materialproducenter.
Om vi ställer klassisk klimatberäkning bredvid ReCiPe, vad ser du då?
ReCiPe är en mer heltäckande metod, men med hög komplexitet, där vi saknar erfarenhet i byggsverige och där det behövs vidareutveckling av beräkningsmetoderna. I ReCiPe ingår klimatpåverkan men metoden inkluderar även fler miljöpåverkanskategorier så som markanvändning och vattenanvändning. Klimatberäkningar och klimatdeklaration bygger på en enklare beräkningsmetodik och något vi har stor erfarenhet av i branschen.
Första delen av Trä vs betong innehåller flera olika LCA-beräkningar men den mest klassiska är klimatberäkningen som visar att betongstommen har högst påverkan, när vi tittar på klimat. Detta illustreras med 100% miljöpåverkan (se bild). Sedan minskar miljöpåverkan när vi väljer klimatförbättrad betong och sedermera träbyggande.
I del två ser vi istället att påverkan ökar vid val av trästomme. I det resultatet har vi med hjälp av ReCiPe-metoden fångat in fler miljöaspekter.
Vi tycker att man ska se dem bredvid varandra för att beakta både klimat och ekosystem. Klimatberäkningar har vi lång praktisk erfarenhet av, både när det gäller vilken indata som behövs och vilken typ av utdata de ger. ReCiPe-beräkning är mer komplext och fångar in fler viktiga aspekter. Jag tror det är långt bort innan man börjar kombinera beräkningarna på bred front. Dels eftersom klimatberäkningar är så integrerade i olika mål och dels behöver vi utveckla de mer heltäckande beräkningsmodeller. Det är dock absolut en möjlighet i framtiden. Genom att börja använda ReCiPe eller andra liknande modeller kan byggsektorn ta viktiga steg mot mer heltäckande miljöbedömningar.
Om branschen nu undrar vilket material man ska välja för lägst miljöpåverkan – vad svarar du?
Det korta svaret är att båda materialen har en viktig plats i ett hållbart byggande.
Jag tycker att det är väldigt bra att båda materialens utmaningar lyfts fram. För betong handlar det om klimatpåverkan. För trä handlar det om markanvändning, enligt den här studien. Det här gör att vi kan rikta åtgärderna rätt – och jag tror faktiskt att både betong- och träbyggande mår bra av den typen av analys.
Rapporten Trä vs. Betong - Biologisk mångfald i livscykelanalyser för byggmaterial
.jpg)
